Fick en fråga om katten

Fivk en fråga om våran katt! Av någon konstig anledning blir våra djur helt galna haha! Tror vi gett dem för mycket kärlek & för lite regler tyvärr! Hade ju först en hund, som vi hade i nästan ett år. Det var underbart osv men han skällde på exakt allt och alla. Det gick inte att ha honom i närheten av en annan hund eller människa tillslut och när jag skulle tysta honom och sätta mig ner på hans nivå så bet han mig rakt över handen. Ja visst, vi gav det flera chanser och jag trodde att han var understimulerad eftersom vi bor i lägenhet så letade i 3 månader efter ett nytt hem till honom. Vågade inte utsätta barnet att ha kvar honom ( precis fått veta Att jag var gravid ) han var världens snällaste & godaste men det blev så fel. Grannarna klagade att han skällde konstant när vi inte var hemma, kunde inte ens gå på bio! Ville sätta honom någonstans typ på landet, att springa fritt & ha friheten och en matte & husse som kunde mycket om hundar! Nu har han det super bra!<3

Efter någon månad, ja vi va så ledsna över våran theo jag grät hela tiden! Men efter ett tag tänkte vi, vi köper en kise istället! Javist, underbar katt fanns inte en kväll hon inte låg hos mig och mös & spann som en galning, sen kom Haley! Katten fick inte samma sorts uppmärksamhet längre och blev tillslut svartsjuk på någon vänster. Hon reste ragg såfort jag & Haley kom i närheten och när Haley var mini mini så låg hon och sprattlade så katten hoppade rakt på henne och skulle bita henne. Jag vågade därför inte ha henne i närheten av katten! Tog Filip Haley var det inga problem men hon Fivk lixom inte vara hos mig! Så Filips arbetskamrat ville gärna ta över henne :) känner hon & hennes kille så hon har det super där med en massa kärlek och framförallt en matte & husse som har 100% uppmärksamhet till henne alltid, då trivs hon lilla fisen. :) så att så ligger det till! Ska inte ha fler djur nu verkligen inte, men som sagt de va världens underbaraste djur fast kunde inte ha kvar dem för omständigheternas skull! Vi pratar ofta om hur mycket vi saknar dem & de kommer alltid vara våra små förstfödda bebisar ;) hihi!<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback