=)
Varför inte ta det lugnt istället? Har följt din blogg sedan cirka dag 1 och jag har fått uppfattningen om att du inte haft en jättelätt graviditet, med foglossning, smärta och så. Men nu är du igång var och varannan dag istället för att ta det lugnt. Absolut vill man få träffa sin bebis, visst vill man kanske testa Lite smått att få igång förlossningen, men du är ju helgalen, tös. Hon kommer när hon är redo, vare inte så?
Hihi, du har helt rätt. Jag borde ta det lugnt, jag borde inte göra ett skit bara vila och vänta ut tiden. Jag vet ninte om du själv varit i väntans tider, om du själv har barn, men om du nu inte har det, så kan jag försäkra dig om att det är en så sjukt speciell känsla dethär, & när man väntat på en sak i 9 månader, som man vill träffa, lära känna och ha hos sig för alltid, då är det svårt att ta det lugnt. Jag testar lite av "myterna" som jag pratat om i något av de förra inläggen, och det enda som känns som att det fungerar är att städa, blir alltid helt slut efter det och får ett sådant tryck neråt, så det är spännande att tänja på gränserna. Jag vet att jag är galen ibland, ( det är tur att jag inte gått på alla mina vänners knep då ;). Innerst inne så vet jag, att hon kommer komma när hon själv känner för det, men nu är det så sjukligt jobbigt att vänta, för det är så nära, jag är bara en människa =( en människa som längtar efter sin lilla dotter.
Hihi, du har helt rätt. Jag borde ta det lugnt, jag borde inte göra ett skit bara vila och vänta ut tiden. Jag vet ninte om du själv varit i väntans tider, om du själv har barn, men om du nu inte har det, så kan jag försäkra dig om att det är en så sjukt speciell känsla dethär, & när man väntat på en sak i 9 månader, som man vill träffa, lära känna och ha hos sig för alltid, då är det svårt att ta det lugnt. Jag testar lite av "myterna" som jag pratat om i något av de förra inläggen, och det enda som känns som att det fungerar är att städa, blir alltid helt slut efter det och får ett sådant tryck neråt, så det är spännande att tänja på gränserna. Jag vet att jag är galen ibland, ( det är tur att jag inte gått på alla mina vänners knep då ;). Innerst inne så vet jag, att hon kommer komma när hon själv känner för det, men nu är det så sjukligt jobbigt att vänta, för det är så nära, jag är bara en människa =( en människa som längtar efter sin lilla dotter.
Kommentarer
Postat av: Emma
Ens längtan är verkligen obeskrivlig! & så fort man får en sammandragning så undrar man om de ska bli till en värk och när man får en värk så undrar man om de är dags.. Haha man blir ju så glad när de närmar sig att få träffa sitt lilla mirakel:)
Trackback